onsdag 30 november 2016

Lucka nummer 1 - Fler fasta läkare på vårdcentralerna

Fler fasta läkare på vårdcentralerna

Hyrläkare inom vården är ingen dum idé egentligen, men det blir en dum idé när hyrläkrana blir fler än de fasta läkarna på vårdcentralerna.
 
Med för många hyrläkare i relation till fast anställda läkare kan det bli svårt att erbjuda kontinuitet för de mest sjuka. Vilket i sin tur medför att patientsäkerheten riskerar att försvagas.

Vi måste se över verksamheten så att fler läkare vill ha fasta anställningar helt enkelt!
 
 
/M


Gå in på Facebook och Dela en eller flera av mina luck-öppningar, samt skriv din egen högsta önskan inför jul, så är du med och tävlar om ett fint pris som jag delar ut i mellandagarna! Mer om det lite längre fram.

Malins adventskalender - en ny lucka varje dag

Ni vet det här med önskelista till jul. Ju äldre man blir desto svårare blir det att komma på något man behöver och vill ha - i alla fall saker som går att köpa för pengar och som kan läggas i ett paket.

Som politiker i opposition känner jag titt som tätt att det är en massa saker jag önskar, dvs sådant jag skulle vilja ändra på eller föreslå, men det blir lite svårt att göra motioner av alla förslag.
Så kom Helena med idéen att jag kunde bjuda er på en adventkalender med luck-öppning varje dag fram till jul. Då kan jag alltså berätta om ett gäng saker jag önskar för Västmanland, och så har ni  möjlighet att tycka till om alla önskningar!

Bra va?!


TÄVLING!!!



Tävlingar är alltid trevliga. Så jag tänkte att vi kör en tävling i samband med den här adventskalendern!

Dessa 2 moment behöver du genomföra för att ha chans att vinna:

Gå in på Facebook och Dela en eller flera av mina luck-öppningar, samt skriv din egen högsta önskan inför jul, så är du med och tävlar om ett fint pris som jag delar ut i mellandagarna! Mer om det lite längre fram.


Imorgon börjar vi! Du hänger väl med?

/M

tisdag 29 november 2016

och så plötsligt kan allt vara förändrat

Vi är många som berörts av att höra att en partikollegas fru i veckan plötsligt drabbades av en allvarlig sjukdom. En mamma. En hustru. En vän.

Vi hoppas alla att det kommer gå bra!

Hela dagen har mina tankar återvänt till denna familj, inte minst till barnen. Livet är så skört. Så viktigt att ta till vara på varje sekund. Och samtidigt lika viktigt att våga leva och inte ständigt oroa sig över allt som skulle kunna hända.

Ofta återkommer jag till en fras ur en dikt som Bodil Malmsten skrev efter Tsunamin.

"Före och efter, det är den enda indelning som finns; före och efteråt."

Vi delar liksom upp våra liv i milstolpar och händelser - före och efteråt. Ibland vet vi att en milstolpe är på väg och ibland inte.

Var rädd om dig.


/M


söndag 27 november 2016

Om det där med att bli smartare

 
 
Den senaste tiden har jag ramlat över lite artiklar om kopplingen mellan motion och hjärnan. Motionerandet ska leda till att man blir smartare. Det är forskning som inte minst är viktig när det gäller barnens skolgång - dvs om barnen rör på sig så blir det lättare med inlärningen, se här.
 
Har du någon erfarenhet av att knoppen påverkas av att motionera?
 
Att jag började träna i somras berodde på att det var nödvändigt att stärka kroppen. Ett pinsamt studiebesök hos en fysioterapeut i Norberg blev en riktig ögonöppnare. Men sedan hade jag också en liten förhoppning om att minnet skulle påverkas till det bättre. 
 
Konditionen har förbättrats under hösten, det är rätt enkelt att mäta, och jag tror faktiskt minnet har påverkats något. Det går lite lättare nu att hålla ordning på alla bollar som far omkring i luften - även om bästa trixet ändå är att skriva ner så mycket som möjligt. 
 
Fast det där med att bli smartare - det har jag nog inte märkt så mycket av.
 
Läs om besöket i Norberg här och mina kom-i-gång-tips.
 
 
/M

fredag 25 november 2016

Vimmelbilder från eftermiddagens mingel på stan

Tomas Högström (M), oppositionsråd Landstinget och Monika Eriksson-Bertilsson, direktör VKL
 
 
Tog lite mingelbilder på eftermiddagens avskedsmingel för Västmanlands Kommuner och Landsting. Känner du någon?
 
Idag var det tack och adjö för VKL (Västmanlands Kommuner och Landsting) i deras lokaler i Västerås. De frågor föreningen haft som ansvar kommer efter nyår istället finnas inom landstinget, som då (efter en lång debatt i onsdagens fullmäktige) istället kommer heta Region Västmanland.
 
Tidigare ordföranden för VKL höll tal, personalen tackades för fina arbetsinsatser och minnen delades.
 
20 december går flyttlasset till Landstingshuset vid sjukhuset - där jag också jobbar. Undrar just om det kommer heta Regionhuset efter nyår.
 
Här lite bilder från vimlet :)
 

 





 
Trevligt med ett avslut - inte minst för personalens skull.
 
Jag tycker det känns mycket spännande att Landstinget från 1 januari kommer ta över ansvaret för länets regionala utveckling. Hoppas personalen känner sig välkommen till oss.
 
Känner mig redo att lära mig lite nytt!
 

/M


tisdag 22 november 2016

Man dör inte av stress, man slutar bara leva

 

 
Rubriken på blogginlägget är en rubrik på en föreläsning som hålls av Selene Cortes. Hon berättar om sina erfarenheter av utmattning.
 
Jag har inte lyssnat på henne - men jag fastnade för rubriken. Den startar många tankar kring en av vår tids stora utmaningar - stress.
 
Vad är att leva då? Till skillnad mot att bara finnas till? Ja det är väl det där med att i lugn och ro sitta på en stubbe och känna doften av skog kanske. Att läsa saga för barnen. Att skratta åt en rolig historia. Att njuta av att fönstren är nyputsade. Eller att känna att jag gjort skillnad på jobbet.
 
Det är säkert olika för alla människor vad som är "att leva".
 
Vad är att leva för dig?

/M

lördag 19 november 2016

En gång kunde Uppsalaborna rösta på mig - starkaste minnet

 
 
Jag vet inte om det där med årets Lucia är så stort längre, men det är iallafall omröstningar i olika skolor och kommuner även i år ser jag.
 
En gång för länge sen gick det att rösta på mig. I Uppsala. Det kan ha varit 1988.
 
Mamma anmälde, sedan var det en kort intervju och provsjungning innan 10 kandidater valdes ut. Vi visades på bilder i Uppsala Nya Tidning och på olika ställen i stan. Då fanns inte Internet och knappt heller inte mobiltelefoner, så det var att rösta via pappersblankett som gällde. Det var inte jag som vann, men mycket roligt var det.
 
Själva luciadagen var vi runt på hotell, äldreboenden och i city och lussade. Vi presentades med en halskedja med ett ljus. Vi fick vita snowjoggers, vit täck-kappa och lucialinne. Väldigt snygga var vi helt enkelt!
 
Kul att ha varit med om, men starkast är nog ändå den tacksamthet och glädje som vi möttes av på de äldreboenden vi lussade. Där satt de gamla nedsjukna i sina rullstolar i ett rum som doftade av kaffe, glögg och pepparkakor. Leenden av igenkännande och glädje spred sig över deras ansikten då vi sjöng om Staffan Stalledräng och Stilla Natt. Sakta nynnade de med i de välkända melodierna.
 
Tänk att en sång och levande ljus kan spela så stor roll för en annan människa. Och att denna sak egentligen inte kostar något att ge. Men också att denna korta stund jag gav för så många år sedan fortfarande spelar roll för mig.
 

/M

torsdag 17 november 2016

Årets julklapp - vilken fiffig grej!

Grundare av Weathergoods
Ser ni årets julklapp? Fluffiga muffar på styret!
Jag brukar säga att det är inte idéerna som är det svåra.
Det kan kanske låta kaxigt från någon som snarare har problem att stänga av sin idéspruta än att få fart på den. Jag vet att en del tycker det är jättesvårt att hitta på nya saker, men jag hävdar i alla fall att det är lättare att hitta på en idé än att förverkliga den - oavsett hur hårt inne idéerna sitter.
Idag har jag varit på 60 + mässan i Västerås. Jag gick såklart runt några varv och precis när jag skulle gå hem kom jag till en monter med två tjejer och en massa tillbehör för cyklister. Det visade sig att de stod bakom idéer, design, produktion, marknadsföring, försäljning - hela kittet.
När jag berömde dem för deras insats fick jag ett förvånat tack tillbaka. Jag hoppas de kände att jag verkligen menar det jag sa.
Det tålamod och den uthållighet som krävs för att klara en sån sak imponerar starkt på mig. Jag är tacksam för att vi har människor som orkar gå lite före. Viktigt att de inte hålls tillbaka.
Ingen ska hållas tillbaka för att ingen ska lämnas efter.
Grymt imponerad.

/M

tisdag 15 november 2016

Jag går från klarhet till klarhet - men blev jag snygg?



Efter att ha provat ett antal bågar och synstyrkor kom jag fram till att jag behöver 2 par. Ett par vid datorn och ett par för övriga tillfällen.
Till er som provat att dribbla mellan olika glasögonpar och inget funkar - I know the feeling...


                 
Det blev alltså båda bågarna jag valde mellan. De champangefärgade (som ännu inte hunnit bli moderna) ska fungera vid datorn är det tänkt. Skönt med stora glas.
Dock har mina ögon har fortfarande inte riktigt förstått var de ska titta så livet känns fortfarande suddigt. Men snart ser jag allt klart!


/M

Vi fick höra: Är så ful så jag inte vill leva längre

Igår besökte Kristdemokraterna Onkologen i Västerås. Och inte bara det, vi imponerades också över deras verksamhet.

Vi fick veta att antalet cancerfall ökar med 2 % varje år i Västmanland. Och det trots att vi infört t ex mammografi och cellprov. Ökningen ses i hela Västvärlden. Och någon minskning finns inte i sikte.
 
Kristdemokraterna är ofta intresserade av den del av vården som har stor betydelse för att patienten ska må bra - men som ligger lite utanför medicinen. Det hör ihop med att vi alltid söker ett helhetsperspektiv. Exempel på sådana områden är bemötande, kontakt med anhöriga och en vacker omgivning.
 
Chefen på Onkologen delade med sig av en berättelse, som jag tror vi kommer minnas länge. Hon hade träffat på en kvinna på stan, som var under behandling. Kvinnan hade sedan gången innan de träffades blivit kraftigt uppsvälld i hela kroppen, även ansiktet.
 
Kvinnan sa: "Nu vill jag inte leva längre. Min man ska inte ha en så ful fru."
 
Onkologen kommer snart tack vare statliga pengar till cancervården (initiativ Göran Hägglund) ha en sexolog som hjälper patienterna med frågor som rör exempelvis relationen i äktenskapet. En nog så viktig anledning för att orka kämpa sig igenom tuffa behandlingar. Bra!
 
Det är fantastiskt vilken utveckling cancervården haft de senaste 20 åren. Det som var omöjligt att överleva då är fullt möjligt idag. Samtidigt får vi komma ihåg att vi är lyckliga att bo i Sverige. Det är inte många andra platser i världen som kan erbjuda invånarna så fin och effektiv vård.
 
Här poserar vi framför den toppmoderna strålningsapparaten. Patienten ligger på bordet, med vader och fötter i de blå formarna till vänster. De flesta har en personlig formgjuten kudde och ibland även en mask för att hålla huvudet helt still. Strålningen pågår ca 10 minuter. Apparaten ställs in med milimeterprecission varje gång.
 
Som sagt imponerande!
 
Elisabeth Wäneskog, Ingvar Nordén, Malin Gabrielsson
 
 
/M
 
 

lördag 12 november 2016

En riktigt bra fest med ljuvlig efterrätt - och snygg frisyr

 
Vit chokladmousse, saltkola och hallon
 
I fredags var det dags för årets fest för de som varit anställda 25 år hos Landstinget Västmanland.
 
Jag har den stora förmånen att få vara med på dessa årligt återkommande fester. Mycket mycket trevligt! Men också mycket mycket viktigt att vi som arbetsgivare visar våra medarbetare denna uppskattning.
 
Jag hade på dagen varit i Falun och träffat KD kollegor - fick lära mig massor med spännande saker, men det får bli ett senare blogginlägg.
 
Vis av erfarenhet hade jag bokat hjälp med håret, eftersom jag visste det skulle bli bråttom. Man kan säga att jag och inte alltid är helt överens med plattång och hårnålar. Ronja - den finaste granntjejen - fixade en tjusig håruppsättning. Till det blev det marinblå klänning, lite strass och silverskor.
 
 
 
 
 
Kvällen inleddes med mingel och snittar. Sedan utdelning av presenter och lite klassisk musik innan det blev dags för trerätters middag, med bordsplacering.
 
Gillar verkligen att det är bordsplacering. I år fick jag sitta vid personer inom IT, HR och ekonomi. Stark koppling till administration alltså - som jag tycker är spännande.
 
Under middagen underhölls vi med 80-talsmusik. Härlig stämning med sångtävling och allsång! Avlsutningsvis dans innan det var dags att nöjd och glad promenera till bussen.
 
Kvaliteten på bilderna från kvällen blev långt ifrån bra. Däremot var kvällen härlig. Och som vanligt när jag umgås med landstingets anställda imponeras jag av den kunskap och erfarenhet som varje individ besitter. Oavsett arbetsuppgift.
 






/M

onsdag 9 november 2016

Kavla upp ärmarna om du tror på nåt annat!

Jag känner mig helt blåst.
 
Hur kunde jag vara så dum att jag trodde att Trump aldrig skulle vinna?
 
Alla filmer vi sett på med det ena nedlåtande och mer korkade uttalande efter det andra från Trump - och ändå valde folket honom att leda landet. Något hos Trump har tilltalat befolkningen. Vad?
 
Folket har sagt sitt och vi har att respektera demokratin. Dock känns deras val ofattbart. Just nu.
 
Nu kommer det krävas ännu hårdare arbete från oss att försvara de värden vi i Sverige tar för självklara - alla männsikors lika värde oavsett vem du är, jämställdhet och omsorg om den som är svag.
 
Det börjar med dig och mig. Och det börjar nu.
 
 

/M

söndag 6 november 2016

Det är färre som blir sjuka av att träffa mig nu

 

                                                                                                                                  Foto: Helena Köhl

 
 
Jag har alltid älskat dofter. Framför allt naturens. Tänk en stor jasminbuske en sommarkväll, eller regn, eller en tallbacke i stekande sol, eller tvätt som torkat utomhus.
 
Jag tycker om parfymer också, men de senaste åren har jag blivit allt mer uppmärksam på hur sjuka en del personer blir av parfymer, därför försöker jag minimera familjens användande av parfymer till att endast bestå av just parfymen. Eftersom den så enkelt kan väljas bort eller läggas till.
 
Men det ska jag säga det är inte lätt att hitta parfymfria produkter som är lika bra som de med parfym. Är det parfym i den mascara du använder? Jag kom fram till att jag inte behövde väldoftande ögonfransar så den doften var rätt lätt att välja bort. Det finns några större fabrikat som alltid är parfymfria.
 
När man börjar titta så innehåller nästan allt parfym. Mycket helt i onödan. Bilschampoo - hur viktigt är det att billacken luktar citron?
 
Den parfym som många gånger är svårast för personer med doft-allergi är tvättmedel. Den doften är konstruerad för att sitta i länge och inte kunna sköljas bort.
 
Av respekt för naturen, människor jag kanske möter och för min egen och familjens hälsa är jag numer nästan parfymfri - förutom min parfym. Dvs jag har ingen parfym i tvätt- och sköljmedel, tvål, handkräm, hårschampo, smink och roll-on osv.
 
Jag tänker att om jag ändå ska använda min favoritparfym då är det den doften jag vill känna - inte sköljmedel eller hårspray.
 
Parfymen är enkel att ta bort de dagar jag vet jag ska träffa någon som inte tål dofter - eller om jag ska besöka sjukhuset, vilket jag gör relativt ofta i mitt arbete.
 
Alla försöker vi dra ett litet strå till stacken för att bli något mer miljövänliga. En del cyklar, andra sorterar noggrant sina sopor, några köper endast ekologiskt och en del gör kanske som jag, försöker använda så mycket parfymfritt det går.
 
En får göra så gott en kan helt enkelt!
 
 
 
/M

 


fredag 4 november 2016

Farmor - hoppas du förstod att du alltid är med

All Helgona, en helg att lite extra minnas våra nära och kära som är döda. Nu, när det är som mörkast är ljusen som vackrast och behövs som mest.

Tidigare generationer har varit mer noga med att sköta gravar, gå dit och kratta och sätta blommor. Nu ställer vi nog mer fram ett foto hemma och tänder ljus, men ägnar ändå lika mycket tid åt att vårda våra minnen.






Min farmor dog för ungefär 10 år sedan. Hon hette Gerd. Farmor var mycket hemma hos oss när jag växte upp. En extra vuxen och därmed extra trygghet. Hon bakade sirapslimpor och korintkakor. Hon hjälpte till med tvätt och fixade mellanmål och kokade kräm, men jag kommer inte ihåg att hon lekte med oss. Bara fanns där.





Vackra omtänksamma farmor! Hon var mycket mån om sitt yttre. Kläderna skulle matcha, håret vara vällagt och naglarna filade. Snygg kan man vara även om medlen är knappa.

Farmor bar på flera stora sorger och fick jobba hårt, men det syntes inte. Hon höll sitt huvud högt. Hon dansade, skrattade och var nästan alltid på gott humör. Jag önskar hon skrivit ner sin berättelse, men kanske hon inte ville att den skulle berättas.

När farmor dog var vår dotter runt fyra år och gick på kyrkans barntimmar. Prinsessa var favoritleken. Jag frågade var hon trodde Farmor Gerd var. Hon kom fram till att Farmor Gerd nu var en ängel som bodde i Jesusslottet (vet inte var hon fick det ordet från). På kvällen flög Farmor Gerd hem till oss och sa godnatt ungefär som John Blund. Så skönt med barns enkla svar på livets stora gåtor!

Det känns fint att tänka att farmor bor på ett slott. Det är hon värd efter så mycket slit.



/M



torsdag 3 november 2016

Dagen som fotomodell och förhandstitt på resultatet

 


Jag har förmånen att arbeta tillsammans med en fotograf, Helena Köhl. Vi har tagit bilder på mig vid två tillfällen tidigare. Några kan du se här i ett tidigare inlägg.  Idag var det dags att förnya bildmappen.
 
 
 
 
Det känns faktiskt bra att ha fina bilder att använda här på bloggen, på hemsidan och i pressmeddelanden. Tillsammans med Helena är det inte så jobbigt längre att vara fotomodell.
 
Jag tog med mig ett gäng ombyten. Vi var runt på sjukhuset i Västerås och nere på stan för att få lite olika bakgunder. Den här gången stod jag till och med ut med att folk tittade  misstänksamt på mig när jag skulle vrida lite till på huvudet, sänka hakan, hålla in magen osv.
 
Vi var utomhus länge. Röda fingrar blev det. Är  alltså inte särskilt glamoröst liv det här med att vara fotomodell. Inget får man bestämma själv. Inte ens åt vilket håll man ska titta.
 
 
 
 
 
Tills vidare får vi hålla till godo med de bilder jag tog idag, men om någon vecka får vi - även jag - se de som Helena tog. Spännande.
 
Tack för idag Helena!
 
 

/M