onsdag 7 juni 2017

Catrine: Vi som lever med fat-shaming varje dag








Japp, du har liksom alltid varit smal Malin.
.
Skriver detta i syfte att upplysa smala och kanske trösta andra överviktiga.
.
Som överviktig, och jag varit det större delen av mitt liv, kan jag berätta om ett samtal med någon lik mig. Snäppet längre var hon och också tyngre än mig.Vi pratade när jag låg på sjukhus nyligen.
.
Om....
.
Hon kallade det "fat-shaming" som vi lever med. Varje dag. Vi kan inte gå på restaurang utan att den är med oss. Den är väldigt tydlig om vi beställer in en dessert. 😱 Äter vi något annat än en selleri, typ, ute bland folk så är den med.

"Fat shamingen".

När jag, Catrine, skulle börja träna för typ 10 år sen, hittade jag inga träningskläder i min storlek...

Hittade till slut ETT märke som hade min storlek. Särskilt svårt var det med träningsBH...de fick specialbeställa på Intersport.

Fat shaming.

Varje gång jag träffar någon jag inte sett på länge, typ dig Malin ❤️, hinner tanken swisha genom huvudet: Hur mycket tjockare är jag nu, jämfört med sist!? 😱

Går vi tjockisar till doktorn med hosta eller nässelutslag, så tänker vi att det har med vår övervikt att göra. Eller att doktorn tänker att det är på grund av det.

Eller att alla i väntrummet tittar på oss och tänker att det är klart vi är hos doktorn för att vi är tjocka.

När jag fick reda på anledningarna till det jag fick- lungemboli; blodproppar i lungorna: tumörer, graviditet, p-piller, långa flygresor, rökning eller tadaaa: övervikt.

Så var jag bara skyldig till: övervikt.

Skämdes.

När jag nämner det för doktorn, varpå han svarar: "ÅNÄ, så överviktig är du INTE!!" Då var det som att få ett nobelpris typ.... 😍

Nu råkar ju just jag, vara en person som ÄLSKAR mig själv! Jag har bestämt mig för att tycka att jag är galet intelligent, vansinnigt rolig och supersnyggsexigspeciell, så idag lider inte jag av min övervikt.

Jag gjorde det till ett aktivt val!! Jag orkar inte med kampen mot kilona. Jag njuter av mig och livet varje dag. 😍

Jag tränar poweryoga och lite annat 2-3 gånger i veckan. Jag äter hyfsat nyttigt men framför allt: Insikten, att antingen gör jag något åt mina extrakilon, eller så accepterar jag.

Det har jag gjort. Det är kanske mitt livs bästa beslut. 😋

Som en manlig vän sa för en månad sen när vikt kom på tal: "Alltså Catrine, varje gram, varje kvadratcentimeter på din kropp, bär du...med stolthet och skönhet!" 😜

Japp. Acceptera.

Å den där inre fat shaming rösten är där, men mycket mer sällan och mycket tystare. Den får vara där. Som en liten pekpinne som håller mig skarp.

Jag önskar alla mina tjockisvänner där ute, kärlek och acceptans!!
Om inte från andra - från dig själv!! 💪👍

Fridens Liljor på er, alla vackra, olika, unika människor! 🙏❤️😘

Gästbloggare: Catrine Tådesdotter Angantyr


Kommentar:
Det här var från början en kommentar till ett tidigare blogginlägg från mig, där jag berättade hur det kändes att få en kommentar om min vikt. Eftersom många uppskattade Catrines ord, kommer de nu här som ett särskilt inlägg.
.
Tack Catrine för att du delar med dig!
.
/Malin

2 kommentarer:

  1. Intressant inlägg. Det var en äldre dam som frågade mig om jag var gravid. En man i sina bästa år med en välfärdsmage :-)

    SvaraRadera