fredag 9 september 2016

Lilla jag framför alla dom



"Men hur vågar du stå där och prata framför alla. Jag skulle aldrig klara det!" Det är en rätt vanlig kommentar till mig. Och hur jag vågar det kan man fråga sig, inte minst med tanke på hur tyst jag var i skolan.

Bilden är kanske tagen i årskurs 4. Jag hittade den i somras i sommarstugan, därav fuktfläckarna. När jag tänker på grundskolan är det främst glada och varma bilder som kommer upp, vilket jag är mycket tacksam för. Skolan är viktig!

Efter årskurs 6 bytte vi till en högstadie-skola. Inför skolavslutningen i sexan var vi några som bestämde att vi skulle tacka alla lärare vi haft på låg- och mellanstadiet. Jag vet vilket hörn vi satt i inne vid biblioteket och knåpade med texterna som skulle passa varje lärare. Men vem skulle läsa upp det hela på skolavslutningen inne i matsalen?

Malin - du får göra det! Och av någon underlig anledning sa jag ja. Jag som var klassens blygaste tjej och många gånger den tystaste. Och det är faktiskt sant.

Jag hade ny röd tröja och ljusgröna knickers - för det skulle man ha då. Med manuset i handen gick jag med bestämda steg över skolgården på morgonen och jag tror faktiskt inte jag var särskilt nervös. Däremot hade jag läst på, många gånger.

Sedan stod jag där i matsalen framför alla barn, lärare och föräldrar, på scenen med brun nålfiltsmatta, och läste upp versen. Det var liksom inget konstigt med det. Blommorna, som delades ut till var och en av lärarna, tog någon av klasskompisarna hand om.

Vår lågstadiefröken började skratta högt när hon fick sin blomma och läste på lappen. Där stod "En sista hälsning". Hade vi ingen aning om att det används mest i ett annat sammanhang...

Mamma pratar ofta om det här tillfället - antagligen för att det förvånade henne också att jag ställde mig där framför alla människor - men också för att hon blev stolt så klart.

Att stå på en scen och hålla ett tal, eller vara med i en debatt i talarstolen i fullmäktige, det är en viktig del av en politikers arbete, men egentligen inte så stor del av arbetstiden. Däremot krävs det mycket förberedelse för att kunna säga något bra framför alla människor.

Väl förberedda och pålästa så tror jag alla kan klara ett politiskt engagemang och uppdrag - även om uppdraget "endast" innebär att ta en diskussion med grannen i kassa-kön.

Ett sådant samtal kan vara nog så viktigt och minst lika svårt som att hålla tal framför 800 personer.

/M



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar