5 enkla tips att tänka på när du inreder

.

.

Halloj!

.

.

Helena här, jag är inte bara politisk sekreterare till Malin, jag är hennes personliga inredare och designrådgivare också :-) Malin är bra på mycket och har en otrolig bredd i sin kompetens, men inom ett område har hon varken tid eller intresse att verka... 

.

.

Att inreda och fixa på sitt kontor är inte hennes paradgren, om vi säger så. Men det ska det ju inte vara heller (men hon har fint hemma). Hon ska ju ägna sina dagar åt att hålla koll på politiken, och pengarna och strategier och utveckling och allt sådant. Så det klart att det inte finns så mycket intresse och utrymme kvar till att nörda ned sig i färg och form och andra  världsliga saker som bland annat jag tycker är överordnat det mesta, hahaha!

.

.

Skämt och sido, inredning och den miljö vi vistas i både på jobbet och hemma är viktig för vårt välbefinnande. Vi mår helt enkelt bra eller i alla fall mindre "obra" om vi omger oss med vackra saker och harmoniska miljöer.

.

.

Hur gör man då för att skapa en harmonisk arbetsmiljö? Jo, det är faktiskt inte så svårt, och det behöver, tro det eller ej, inte kosta en massa pengar. Ofta handlar det mer om "hur" sakerna står i rummet än "vilka" saker det är som står där. 

.

.

.

.

Här är Malins kontor INNAN jag fixade till det i torsdags. Det är ganska omysigt och upplevs som tämligen rörigt. 

.

Några av anledningarna är följande:

.

1. Synliga sladdar och sladdhärvor här och där. 

2. Felplacerade tavlor (det syns inte jättebra på dessa bilder, men de satt verkligen hipp som happ)

3. Skrivbordet får agera förvaringsmöbel snarare än arbetsbänk.

4. En papperskorg på första parkett gör in gen lycklig...

5. Ljus, fotografier på barnen, blommor, skålar etc, är utplacerade lite här och var. 

6. Förvaringsmöblerna är knasigt placerade med den högre delen mitt på väggen. 

.

.

.

.

För att man ska må bra och känna sig harmonisk krävs ordning och reda! Att rensa och slänga mår alla bra av att göra emellanåt. Det är helt otroligt hur mycket skräp man samlar på sig över tid, och en rejäl utrensning i all fall varje halvår är helt klart att rekommendera.

.

.

Malin fick alltså börja med att rensa bland papper och annat som blivit liggandes alldeles för länge. Efter det såg vi över möbleringen (som faktiskt var en helt annan innan vi började med detta strax före jul). Vi skapade en sitthörna längst in i rummet för lite mer informella möten. Skrivbordet som stod där innan flyttades fram mot dörren. Där sitter Malin tryggt med ryggen mot en vägg och bra överblick över hela rummet och dörren. 

.

.

Fixandet i torsdags handlade alltså mest om lite finlir, men här är i alla fall 5 tips du kan använda dig av när du ska inreda ett kontor, eller egentligen vilket rum som helst.

.

1. Tänk på färgerna, 2 max 3 basfärger och 1 accentfärg. Här är basfärgerna vitt, ljusbeige och grått. Accentfärgen är blå och den återkommer som ni ser i både kuddar, stolar och tavlor. 

2. Sätt hellre tavlor i grupp (se den översta bilden) än utspridda i rummet. Tillsammans bildar de en enhet, utspridda blir de ofta rörigt och man vet inte riktigt vart man ska fästa blicken.

3. Tånk i nivåer. Ex. på vänster sida i rummet stod först skåpen med de låga delarna mot fönstret, för att sedan växa och bli en "propp" in mot rummet. Helt fel! Jag ställde lampan som var högre än den högsta delen på skåpet, närmast det höga fönstret, sedan trappade jag ned nivåerna mot skrivbordet. Nu finns inget som stoppar ljusflödet längs väggen. 

4. Grönt är alltid skönt! De gröna växterna stod båda två i fönstret. Den lilla syntes knappt och hamnade bakom gardinen. Den fick flytta fram på bordet och balansen blev genast bättre mellan de två gröna växterna och den större tavlan till vänster som har lite grönt i sig. 

5. Tänk praktiskt, det ska fungera i vardagen, så tänk i flöden. Hur rör du dig i rummet, vad använder du ofta och vad behöver du mer sällan (förmodligen kommer Malin att flytta runt sina saker under en längre tid fram över).

.

.

.
.
Ja, såhär trevligt ser det ut här hos Malin nu. Kostade inte en krona, och jag använde bara det som redan fanns där.
.
.
Önskar er en riktigt fin helg!
.
.
Helena Köhl politisk sekreterare/inredare och stylist
.
.

Entusiastisk inför en helt vanlig dag på jobbet

 

 

Egentligen vet jag inte om jag har så många helt vanliga dagar. De flesta är olika. Och det gillar jag. Men det finns en hel del arbetsuppgifter som är vanliga.

Inledningsvis på morgonen skannas media för att se vad som är aktuellt och om det berör mig på något särskilt sätt. Det kan vara en debattartikel eller att Ebba Busch Thor uttalar sig i någon fråga eller att media rapporterar om något från ett sjukhus i länet. Idag står det en hel del om Ebbas medverkan på nyheterna igår.

 

Sedan blir det resa till Regionhuset, vid sjukhuset i Västerås. På vägen upp till rummet medtag av en kopp kaffe.

En vanlig dag innehåller något möte jag är kallad till utifrån de uppdrag jag har, eller träff med någon tjänsteman eller verksamhet. Men just idag är det tomt vad gäller inbokade möten. Än så länge.

Varje dag ska det göras lite uppdateringar i sociala media - här på bloggen, Facebook, Linked In, hemsida mm. Och det är ju det jag gör nu. Varje dag kommer det såklart också ett gäng mail att svara på. Igår ville en medborgare veta med om vårt bussbolag, som exempel.

 

Resten av den här vanliga dagen kommer jag ägna åt att skriva klart en debattartikel till lokala tidningar samt några motioner (förslag) till Kristdemokraternas Riksting i höst. Jag ska också fortsätta sätta mig in i de frågor som finns på listan till Regionstyrelsen på onsdag.

 

Det handlar om en regional digital agenda, om inköpspolicy, om Örebro ska få köpa in sig i Västmanlands Lokaltrafik, om klimatkompensation av tjänsteresor och om handlingsplan för personer med funktionsnedsättning. För att ta några exempel.

Kanske ska jag idag också skicka ett pressmeddelande om något jag vill förmedla världen.

 

Att ha tid att grotta ner mig i frågor är lyx. Det blir en bra dag det här!

 

Men nu är kaffet slut. Dags för påfyllning och samvaro med kollegorna!

 

Have a good day!

 

 

 

/M

Vad ska hända medan han lever?

Jag har köpt boken. Men tänker inte lägga den vid sängen. Ska jag klara av att läsa den får det bli vid ett annat tillfälle än när jag ska somna.

Funderar på vad titeln betyder. Vad ska hända medan han lever?

Ingen av oss vill tänka på sexuella övergrepp på barn. Men barn utsätts för det. Varje dag. Och så länge det pågår tvingar vi dessa barn att stå ut med det.

Ska det bli ändring måste vuxna orka se och förstå. I genomsnitt utsätts idag 3 barn i varje klass för sexuella övergrepp. Antagligen känner både du och jag några av dessa barn och förövare.

Kolla filmen från när Ebba Busch Thor träffade Elaine Eksvärd och Elaines budskap om vad vi behöver ändra på för att Tre ska bli noll.

Ska läsa. Även om det är svårt och kommer ta lite tid. Måste.

/M

Sårbarhet nyckel till framgång - men vem vill vara det

 

 

 

 

 

 

Jag tipsades om den här filmen. En forskare som studerat vad som gör oss lyckliga. Vem mår bra, vem gör det inte?

Det är en lättsam föredragning med Brené Brown. Lyssna. Textat är det också.

Vi är beroende av fungerande relationer för att må bra. Och som ni vet står det allt sämre till med vår psykiska hälsa. Därför letar jag efter svar på den gåtan. Liksom många andra.

Brené Brown säger i filmen att vi styrs av skam och rädslor i vår strävan efter relationer. Finns det något hos mig som gör att jag inte är värd att älskas eller ha en relation med?

 

Vi vill inte så gärna att någon ska se våra skavanker.

Men, en förutsättning för att känna sig älskad och ha goda relationer är att våga utlämna sig. Våga tro att jag kommer bli älskad och accepterad tillbaka trots mina fel, att göra saker för någon annan utan att förvänta sig en motprestation.

 

Kraften finns i att vara sårbar. Den som vågar vara sårbar känner sig älskad och blir älskad och har bättre relationer. Och mår bra.

De inlägg på Facebook och för all del på min blogg som får störst uppmärksamhet och uppskattning är när någon visar sig just sårbar. En av de mest delade bilderna på Instagram är en osmikad nyvaken Carina Berg.

Samtidigt, när jag tittar på hur våra ungdomar ser ut när det går till skolan idag, så är det smink, kläder och håruppsättningar som jag som skulle klassat som värsta festutstyrseln när jag gick på högstadiet.

Vi lägger mycket pengar och energi på att inreda våra hem och till middag ska det vara olika rätter varje dag helst vackert upplagt. Dvs å ena sidan uppskattar vi när någon vågar visa sin ofullkomlighet - men å andra sidan blir fasaden - det som faktiskt syns - allt mer perfekt.

Såklart blir det svårare och svårare att visa sina tillkortakommanden i en allt mer perfekt värld.

Hm. What to do about this?

Människor har i alla tider älskat vackra ting och att göra sig fina. Kan väl inte vara något fel med det. Men något har gått fel om vi tror att för att vara värd att älskas behöver man vara perfekt, och alltid göra allting perfekt.

Om att protestera mot det perfekta skrev Mia Frisk ett gästinlägg för ett tag sen.

Det finns ett antal olika anledningar till att den psykiska ohälsan ökar. Att inte våga visa sina brister är säkert en.

Frågan är vems ansvaret är att få människor att våga visa sig sårbara. Det kan och ska ju liksom inte tvingas fram.

/M

 

En plats för liv och sorg

Det byggs på sjukhusområdet i Västerås. Det görs det nästan jämt men just nu byggs det ett nytt hus för palliativ vård. Vård i livets slut.

Idag finns den palliativa vården på en annan plats i Västerås, nu kommer vårdplatserna finnas närmare sjukhuset, vilket underlättar för framför allt läkarna. Men det kommer också underlätta samarbetet med t ex den avancerade hemsjukvården.

Platsen vald med stor omsorg för att det ska bli en lugn och fin miljö för patienter och anhöriga.

Vi brukar säga att vi är dåliga på att prata om svåra saker i Sverige. Sedan Facebook och sociala medier kom till så är det lättare att se vilka saker människor känner starkare för än andra. Vården i livets slut är en sådan fråga.

Palliativ vård handlar om att få vård så att man kan leva tills man dör. Om lindring för smärta och ångest. Om samtal. Att kunna få vara med nära och kära.

Många av oss tänker nog att vi inte vill dö ensamma. Att någon ska hålla oss i handen. Men en annan kanske vill vara ensam. Det är inte ovanligt att en människa dör precis då vakande anhöriga lämnar rummet.

Jag vill göra som djuren, hörde jag Lars Berghagen säga en gång. Jag vill gå ut i skogen och vara ensam.

De flesta behöver inte den specialistvård som finns på en palliativ vårdavdelning. Det räcker med den kunskap som finns på andra ställen i vården, t ex inom äldreomsorgen. Och många dör i sitt hem.

Vi ligger lite efter i Västmanland när det gäller den palliativa vården. Inte hos dom som jobbar med den delen av vården utan i vårdkedjan som helhet. Den generellla kunskapen. Därför känns det särskilt viktigt med den här byggnaden. Hoppas det fina arbete som redan pågår får ringar på vattnet och sprids lite lättare.

En viktig plats blir det. Som kommer göra vårt län ännu tryggare att bo och leva i.

/M

Kan du vispa kan du imponera med pavlova

Än finns tid att fixa en smaskig efterrätt till söndagsmiddagen. Varför inte en marängtårta - pavlova. Jag blandade ihop några recept igår och gjorde lakritspavlova med halloncurd.

 

Låter fint men är inte svårt. Men det tar en stund i ugnen förstås.

 

Räcker till 10 personer.

Botten
4 äggvitor
2,5 dl strösocker
1 msk majsstärkelse
1 tsk äppelcidervinäger
(1,5 tsk lakritspulver)

Ugn 150 grader
Vispa äggvitor till fast skum med elvisp
Tillsätt socker och vispa på högsta hastighet i 5 min. Ställ klocka o slarva inte med vispningen!
Tillsätt majsstärkelse och vinäger. Vispa ytterligare 1 min
Rör i lakritspulver, slarvigt

Rita en cirkel, ca 25 cm på bakplåtspapper.
Bred ut smeten i cirkeln. Smeten ska vara högre på kanterna.
Grädda i nedre delen av ugnen ca 1,5 timme. Låt svalna.

Halloncurd
400 g hallon (frysta går bra)
1 dl socker
4 äggulor
3/4 msk majsstärkelse
50 g smör

Koka hallon och socker några minuter.
Passera hallonen i finmaskig sil.
Vispa i majsstärkelse och äggulorna. Sjud tills krämen tjocknar. Inte koka. Ta mer majsstärkelse om det behövs.
Ta bort från plattan och rör i smöret.

Vid servering. Bred över halloncurd och sedan grädde. Det blev lite halloncurd över, jag använde inte allt.

En tårtbotten att variera i det oändliga. Kräm av rabarber, citron eller choklad.
Men det räcker med bär och grädde till.

Det mörka på marängen är lakritspulvret.

/Mmmmm

 

Bloggtorka på grund av det viktigaste

 

 

 

 

Jag förstod att det skulle inträffa. Och har känt tendensen några andra gånger, men nu har jag riktig bloggtorka.

 

Har påbörjat ett antal inlägg senaste dagarna som inte blir något. Blä.

 

Varför? Jo för att hela huvet är fullt av tankar, oro, frustration och idéer utifrån läget i sjukvården. Vägrar sälla mig till gänget som säger att det är någon annan som ska göra något (t ex ansvarig minister, en sosse).

 

Men ingen ska komma och påstå att det är enkelt att lösa vårdplatser och brist på personal. Det är supersvårt och komplicerat. Men ingenting är omöjligt säger Gunde. Och det måste vara min inställning.

 

Som ni vet känner jag lite särkskilt för barnens frågor. I höstas kallade någon ur vårdpersonalen mig för "barnens beskyddare". Jag blev så stolt och glad att någon dels uppfattar mig och mitt arbete så och att denna person även ville berätta det för mig.

 

Igår besökte jag barnkliniken i Västerås. Igen. Och igen blev jag bekymrad över bemanningsläget och vilka konsekvenser det får och kommer få för barnens sjukvård i Västmanland.

 

Då blir det svårt att få huvudet att tänka på ett blogginlägg. Omöjligt.

 

Nej, visst ja, ingenting är omöjligt säger Gunde. Och nu är det gjort!

 

Och nu vet ni vad ett stort fokus för mig kommer vara den närmsta tiden. Barnen.

 

/M