lördag 22 september 2018

Det är det här det handlar om

I det här rummet fattas de flesta (till antalet) politiska besluten gällande Region Västmanland. Det är här som Regionstyrelsen sammanträder, men den verkliga makten finns hos de som sitter i fullmäktige. Alltså i ett större forum.

I Regionstyrelsen finns 15 ledamöter och 7 ersättare. Mandatperioden som gått har oppositionen haft platserna till höger bakom mig. Rakt bakom mig har Regionstyrelsens ordförande och vice ordförande suttit. De rödgröna har haft 8 ledamöter och oppositionen 7.

I Regionfullmäktige finns 77 platser. Till fullmäktige kommer inte alla ärenden. Fullmäktige beslutar om budget och sedan frågor som innehåller tillräckligt stora summor pengar, eller avgifter eller handlar om principer - vägledande beslut. Ja, och så motioner (förslag) och interpellationer (frågor), men det vet ni ju redan. Ni som brukar följa min blogg. 

Det är också fullmäktige som beslutar vilka som ska sitta i Regionstyrelsen och vem som ska vara Regionstyrelsens ordförande. Därför är det angeläget att hitta ett förslag på Regionstyrelsens ordförande som kan få tillräckligt många röster av de som sitter i fullmäktige.

Resultatet i valet för Västmanlands regionfullmäktige har inte givit någon av de traditionella grupperna egen majoritet i fullmäktige, dvs minst 39 mandat. (1 mandat = 1 person). Det är ett liknande läge som i riksdagen.

Just nu pågår samtal inom och mellan partierna för att hitta en kombination som kan få fullmäktiges godkännande och sedan klara av att styra Region Västmanland under kommande fyra år. Då handlar det dels om att få ihop tillräckligt med mandat, men framför allt om att ha en samsyn på de viktigaste politiska frågorna.

Mandatfördelningen efter valet är:

S 27
V 6
M 16
L 6
KD 5
C 5
SD 12

Den 15 oktober är det valfullmäktige. Då ska det fattas beslut om vem som ska vara Regionstyrelsens ordförande. Hur det blir återstår att se.

/M








torsdag 6 september 2018

Visste inte att det fanns ett ord på vad jag upplevde

Alla har en berättelse, en egen personlig anledning, till varför man engagerar sig politiskt. Ofta handlar det om en händelse - eller en serie händelser - som lett till upprördhet - och en önskan om att åstadkomma förändring.

Vad är då min anledning? Vad är min berättelse?

Kristdemokratin växte in i mitt hjärta under de år jag och min man valde att jag skulle vara hemma med barnen. Vi sparade och sparade på föräldradagarna och drygade ut med studier och annat så de räckte i fem år. Fem härliga år. Men under dessa år utsattes jag för skuldbeläggning. Och jag var långt ifrån ensam om att känna så, upptäckte jag. Ett skuldbeläggande från omgivningen om att vi och jag gjorde fel.

Så är inte kristdemokratin. Där är föräldrarna viktiga i barnens liv. Inte perfekta, men mycket viktiga. Kristdemokratin handlar om att stötta föräldrarna och familjerna, inte skuldbelägga.



Ebba, min partiledare, har nu tagit upp kampen mot mom-shaming. Jag visste inte att det fanns ett sådant ord. Till min glädje och förvåning hör jag henne uttrycka det jag känner och upplevt. Och många med mig. Inte förvåning över att hon tar upp frågan, utan över att hon så exakt lyckas beskriva det jag kände för snart 15 år sedan.

Jag är kristdemokrat. Precis som Ebba. Kanske du med.


/M