Ingenting att göra – det är grunden för att något nytt ska hända. Barn mår bra av att ha lite tråkigt ibland. Så har jag resonerat – men det finns en annan sida på myntet.
.
För några veckor sedan besökte jag ett flyktingboende och
försökte sätta mig in i flyktingarnas situation. Något måste verkligen göras
för att bryta tristessen på dessa anläggningar!
Barnen som bor där säger såklart lika ofta som andra barn ”Jag
har ingenting att göra”. Med den skillnaden att där finns knappt leksaker, ingen
lekpark att skicka ut dem till, ingen cykel och få ytor inomhus att springa
runt på. Därtill finns det gott om vuxna – som inte heller har något annat göra än vänta.
Jag känner tacksamhet gentemot föreningar som Tillsammans Gör Vi Skillnad som gör vad de kan för att ordna aktiviteter där flyktingar
och Västmanlänningar träffas. Men här krävs att vi gör mer. Transporter och
logistik är en nyckelfråga.
Asylsökande försätts idag i en lång väntan på handläggning
av sin asylansökan (6-12 månader) och en lång tid av ovisshet och passivitet
som följd. Människors inneboende drivkraft och hopp om att bygga ett bättre liv
och framtid riskerar att avta ju längre tiden går.
Därför kändes det väldigt bra med de förslag Ebba Busch Thor presenterade
under Almedalen som handlar om att bryta tristessen.
Människor kan och vill klara sig själva.
Tänk efter. Hur länge står du ut med att göra ingenting utan
att knappt kunna ta dig hemifrån?
/M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar