En miljon back - varje dag

Malin Gabrielsson, sa du 1 miljon kronor back varje dag?

Ja.                  Ja, jag sa en miljon kronor back varje dag för sjukvården.

 

Så lät det vid debatten i juni, om delårsrapporten för jan-april.

 

Den här delårsrapporten gäller till och med augusti och dag nr 243 på året, vilket ungefär motsvarar underskottet på 255 miljoner. Trenden håller alltså i sig – en miljon back varje dag för Västmanlands sjukhus.

 

Så här får det bara inte fortsätta. Det får inte fortsätta till ett underskott på 365 miljoner.

 

Självklart blir pengarna till fantastisk sjukvård och löner till personalen, och ingen ska tvivla på hur stolt jag och kristdemokraterna är över den västmanländska vården och de hjälteinsatser vår personal gör varje dag, men det är ohållbart med så stora ekonomiska underskott.

Ansvaret vilar hos det politiska ledarskapet.

 

Jag tror några av meningarna i den inledande sammanfattningen innehåller ett mycket viktigt budskap.

 

Citat: Aktivitetsnivån är hög vad gäller kvalitetsutveckling, digitalisering och samverkanslösningar, men förväntade effekter i form av fler omhändertagna patienter och en ekonomi i balans uppnås inte i alla verksamheter. Slut citat.

 

Dvs investeringar som görs inom exempelvis nya digitala lösningar ger inte tillräckligt stora vinster för att vara värda att hålla på med. De verka kosta mer än de smakar. Effektiviseringen uteblir.

 

Området digitala lösningar upprör och intresserar framför allt läkarna. Vi har sett det i media på sistone.

 

Och det är inte så konstigt att läkarna är upprörda. De vill alltid ha evidens – dvs bevis – för att vald metod är den bästa för patienterna, men något sådant presenteras generellt sett inte för digitala lösningar – eftersom det generellt sett är nya lösningar och då finns vare sig evidens eller beprövad erfarenhet.

Ofta är nya lösningar också styrda av nationella beslut eller av leverantören – dvs det finns inget val – IT-systemet ska in.

Men - det beror också på politikers ointresse eller ska vi kalla det brist på ledarskap.

 

Att införa mätetal som mäter digitaliseringens nyttoeffekter är något jag och kristdemokraterna tagit upp vid åtskilliga tillfällen, det finns också med i alliansens förslag till regionplan för 2018, men det trodde inte socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet på då.

Och nu ser vi alltså att förväntade effekter för digitaliseringen 2018 uteblir.  Pengarna i sjön? Vem vet.

Under 2018 har det fattats beslut om en digitaliseringsstrategi och en digitaliserings-handlingsplan – även dessa centrala dokument saknar beskrivningar kring hur nyttoeffekterna för digitaliseringen ska redovisas. Men socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet sa i våras nej till att få fram en sådan redovisning nu till oktober 2018.

 

Bekymren med att få personal och pengar att räcka till inom sjukvården finns inte bara i Västmanland utan i hela landet.

 

Enligt en mängd statistik och varningsklockor så kommer Sveriges invånare i arbetsför ålder i framtiden inte räcka till, för att bemanna sjukvården på det sätt som sjukvård bedrivs idag – saker och ting behöver därför förändras.

 

SKL – Sveriges kommuner och landsting pekar på två åtgärder. Det står på sidan 20.

1. Arbeta mer och längre
2. Effektivisera och utnyttja tekniken

Arbeta mer och längre är knappast något Region Västmanland satt upp mål för, snarare går trenden åt motsatt håll. Dvs att erbjuda personalen kortare arbetstid.

 

Men däremot läggs väldigt mycket kraft på att försöka effektivisera och få in ny teknik. Massor med pengar och energi läggs på det. Kommer ni ihåg citatet från sammanfattningen: ”Aktivitetsnivån är hög vad gäller kvalitetsutveckling och digitalisering.”

 

Men nånstans blir det fel eftersom det i slutändan inte leder till vare sig ökad tillgänglighet, bättre bemanningsläge eller ekonomi i balans för sjukvården.

 

Det finns några ord som jag håller på att utveckla någon form av politisk allergi för. Ett av dem är samverkan.

 

Det nämns inte mindre än 29 gånger i det här dokumentet på 25 sidor. Och ja, att verksamheter över olika gränser faktiskt gör saker tillsammans på nya sätt är helt nödvändigt. Men det räcker inte.

Receptet för att klara framtiden är att effektivisera. Det ordet finns bara med på ett ställe i delårsrapporten – och då är det som ett citat från SKL.

 

Att effektivisera sjukvården är något av det allra viktigaste för kristdemokraterna – för att säkra sjukvården för Sveriges invånare och för att komma tillrätta med vårdköer.

 

Jag tänker arbeta för att i årsrapporten för 2018 finns ordet effektivisering omnämnt 29 gånger och då med exempel och bevis på att dessa effektiviseringar lett till att personalen räcker till på ett bättre sätt och mår bättre, att tillgängligheten ökat och att det ekonomiska läget har förbättrats.

Slut

Det här är vad jag sa vid fullmäktige i onsdags då vi debatterade årets delårsrapport 2. Orolig inför bygget av en ny sjukhusbyggnad känner jag mig. Arbetet med att få personalen att räcka till bättre behöver verkligen styras upp.

/M