Ett fönster och kontakt med världen utanför som medicin

Kristdemokrat som jag är så sitter det liksom i ryggraden att ingen eller inget sitter inne med hela sanningen. Det gäller att samla på perspektiv.

Jag har nu gått bredvid vårdpersonal så många gånger att jag kan göra jämförelser och se skillnader utifrån mina egna erfarenheter - inte utifrån vad någon annan berättat för mig eller som jag läst någonstans. Och varje gång får jag med mig något oväntat. Idag har jag varit på ortopeden.

Jag fick frågan vad jag gör med mina erfarenheter från besöken.

Det viktigaste för mig är att jag bildar mig en egen bild och får se och höra själv. Ibland leder det till en interpellation eller motion, men oftare leder det till att jag vet vad jag ska leta efter i olika dokument och siffror.

Att ett av intrycken från idag skulle komma att handla om fönster - hade jag såklart ingen aning om.

Den mobil som hänger från taket i vårdbyggnadens innergård fick jag idag se från ett annat perspektiv. Ovanifrån.

Det som för en besökare i innergården ser vackert och grönt ut, var tyvärr rätt dammiga gråa löv från patientrummen högst upp, och från patientens säng syntes endast vajrarna. Det blev så uppenbart hur viktigt ett fönster eller åtminstone någon kontakt med den friska världen utanför är.

Jag har tidigare föreslagit att det ska vara en trädgård att gå (rulla) till på sjukhusområdet. En liten park med sittplatser. (De rödgröna sa såklart nej) Jag har också funderat på om det inte skulle kunna gå att sätta en kamera i denna lilla park, i ett träd, där det finns fåglar. Och att det istället för en svart tv-skärm på väggen skulle gå att titta på rörelserna i det trädet med hjälp av kameran.

Det blir nog till att damma av mitt gamla förslag och köra det några vändor till. Eller vad tycker du?

Nästa inlägg blir lite mer om vad som hände idag. Håll utkik :)

/M