Igår var jag med en kollega på studiebesök i Surahammar. Närmare bestämt på Attendos Asylboende. Där bor just nu 165 personer, mest män.
Det som är unikt med det här asylboendet - förutom att det ligger i Surahammar - är att det är HBTQ certifierat. Dvs personalen är utbildad för att förstå och möta HBTQ-personers behov. Eftersom de är det enda asylboendet i Sverige med denna specifika kunskap har de ett avtal med migrationsverket för att ta emot just HBTQ-personer.
Jag frågade om det fanns någon gemensam nämnare oavsett vilket land dessa personer kommer från. Och det fanns det. De är alla utstötta från sina familjer. Inte längre välkomna hem. Alla har de fått höra orden från sin mamma eller pappa: Jag vill aldrig mer se dig!
Med de orden ringande i öronen och med exempel på hemskheter som dessa personer utsätts för åkte jag åter till mitt trygga bostadsområde, i mitt trygga land. VAD får en förälder mitt under brinnande krig att säga till sitt barn: Försvinn härifrån. Kommer du hit igen dödar vi dig.
.
Måste försöka förstå. Men det kanske är omöjligt.
.
Måste försöka förstå. Men det kanske är omöjligt.
Jag ser fram emot fredag då jag ordnat med ett seminarium under Västerås Pridefestival då Asylboendet i Surahammar kommer och berättar om sitt arbete med HBTQ-frågor, men vi ska också prata om en asylsökandes vardag i Västmanland i största allmänhet.
Fredag kl 14.30, Karlsg 2 i Västerås. Kom och försök att förstå.
/M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar