Lucka nummer 1 - Fler fasta läkare på vårdcentralerna

Fler fasta läkare på vårdcentralerna

Hyrläkare inom vården är ingen dum idé egentligen, men det blir en dum idé när hyrläkrana blir fler än de fasta läkarna på vårdcentralerna.
 

Med för många hyrläkare i relation till fast anställda läkare kan det bli svårt att erbjuda kontinuitet för de mest sjuka. Vilket i sin tur medför att patientsäkerheten riskerar att försvagas.

Vi måste se över verksamheten så att fler läkare vill ha fasta anställningar helt enkelt!

 

 

/M


Gå in på Facebook och Dela en eller flera av mina luck-öppningar, samt skriv din egen högsta önskan inför jul, så är du med och tävlar om ett fint pris som jag delar ut i mellandagarna! Mer om det lite längre fram.

Malins adventskalender - en ny lucka varje dag

Ni vet det här med önskelista till jul. Ju äldre man blir desto svårare blir det att komma på något man behöver och vill ha - i alla fall saker som går att köpa för pengar och som kan läggas i ett paket.

Som politiker i opposition känner jag titt som tätt att det är en massa saker jag önskar, dvs sådant jag skulle vilja ändra på eller föreslå, men det blir lite svårt att göra motioner av alla förslag.

Så kom Helena med idéen att jag kunde bjuda er på en adventkalender med luck-öppning varje dag fram till jul. Då kan jag alltså berätta om ett gäng saker jag önskar för Västmanland, och så har ni  möjlighet att tycka till om alla önskningar!

Bra va?!

TÄVLING!!!



Tävlingar är alltid trevliga. Så jag tänkte att vi kör en tävling i samband med den här adventskalendern!

Dessa 2 moment behöver du genomföra för att ha chans att vinna:

Gå in på Facebook och Dela en eller flera av mina luck-öppningar, samt skriv din egen högsta önskan inför jul, så är du med och tävlar om ett fint pris som jag delar ut i mellandagarna! Mer om det lite längre fram.

Imorgon börjar vi! Du hänger väl med?

/M

och så plötsligt kan allt vara förändrat

Vi är många som berörts av att höra att en partikollegas fru i veckan plötsligt drabbades av en allvarlig sjukdom. En mamma. En hustru. En vän.

Vi hoppas alla att det kommer gå bra!

Hela dagen har mina tankar återvänt till denna familj, inte minst till barnen. Livet är så skört. Så viktigt att ta till vara på varje sekund. Och samtidigt lika viktigt att våga leva och inte ständigt oroa sig över allt som skulle kunna hända.

Ofta återkommer jag till en fras ur en dikt som Bodil Malmsten skrev efter Tsunamin.

"Före och efter, det är den enda indelning som finns; före och efteråt."

Vi delar liksom upp våra liv i milstolpar och händelser - före och efteråt. Ibland vet vi att en milstolpe är på väg och ibland inte.

Var rädd om dig.

/M

Om det där med att bli smartare

 

 

Den senaste tiden har jag ramlat över lite artiklar om kopplingen mellan motion och hjärnan. Motionerandet ska leda till att man blir smartare. Det är forskning som inte minst är viktig när det gäller barnens skolgång - dvs om barnen rör på sig så blir det lättare med inlärningen, se här.

 

Har du någon erfarenhet av att knoppen påverkas av att motionera?

 

Att jag började träna i somras berodde på att det var nödvändigt att stärka kroppen. Ett pinsamt studiebesök hos en fysioterapeut i Norberg blev en riktig ögonöppnare. Men sedan hade jag också en liten förhoppning om att minnet skulle påverkas till det bättre. 

 

Konditionen har förbättrats under hösten, det är rätt enkelt att mäta, och jag tror faktiskt minnet har påverkats något. Det går lite lättare nu att hålla ordning på alla bollar som far omkring i luften - även om bästa trixet ändå är att skriva ner så mycket som möjligt. 

 

Fast det där med att bli smartare - det har jag nog inte märkt så mycket av.

 

Läs om besöket i Norberg här och mina kom-i-gång-tips.

 

 

/M

Vimmelbilder från eftermiddagens mingel på stan

Tomas Högström (M), oppositionsråd Landstinget och Monika Eriksson-Bertilsson, direktör VKL

 

 

Tog lite mingelbilder på eftermiddagens avskedsmingel för Västmanlands Kommuner och Landsting. Känner du någon?

 

Idag var det tack och adjö för VKL (Västmanlands Kommuner och Landsting) i deras lokaler i Västerås. De frågor föreningen haft som ansvar kommer efter nyår istället finnas inom landstinget, som då (efter en lång debatt i onsdagens fullmäktige) istället kommer heta Region Västmanland.

 

Tidigare ordföranden för VKL höll tal, personalen tackades för fina arbetsinsatser och minnen delades.

 

20 december går flyttlasset till Landstingshuset vid sjukhuset - där jag också jobbar. Undrar just om det kommer heta Regionhuset efter nyår.

 

Här lite bilder från vimlet :)

 

 

 

Trevligt med ett avslut - inte minst för personalens skull.

 

Jag tycker det känns mycket spännande att Landstinget från 1 januari kommer ta över ansvaret för länets regionala utveckling. Hoppas personalen känner sig välkommen till oss.

 

Känner mig redo att lära mig lite nytt!

 

/M

Man dör inte av stress, man slutar bara leva

 

 

Rubriken på blogginlägget är en rubrik på en föreläsning som hålls av Selene Cortes. Hon berättar om sina erfarenheter av utmattning.

 

Jag har inte lyssnat på henne - men jag fastnade för rubriken. Den startar många tankar kring en av vår tids stora utmaningar - stress.

 

Vad är att leva då? Till skillnad mot att bara finnas till? Ja det är väl det där med att i lugn och ro sitta på en stubbe och känna doften av skog kanske. Att läsa saga för barnen. Att skratta åt en rolig historia. Att njuta av att fönstren är nyputsade. Eller att känna att jag gjort skillnad på jobbet.

 

Det är säkert olika för alla människor vad som är "att leva".

 

Vad är att leva för dig?

/M

En gång kunde Uppsalaborna rösta på mig - starkaste minnet

 

 

Jag vet inte om det där med årets Lucia är så stort längre, men det är iallafall omröstningar i olika skolor och kommuner även i år ser jag.

 

En gång för länge sen gick det att rösta på mig. I Uppsala. Det kan ha varit 1988.

 

Mamma anmälde, sedan var det en kort intervju och provsjungning innan 10 kandidater valdes ut. Vi visades på bilder i Uppsala Nya Tidning och på olika ställen i stan. Då fanns inte Internet och knappt heller inte mobiltelefoner, så det var att rösta via pappersblankett som gällde. Det var inte jag som vann, men mycket roligt var det.

 

Själva luciadagen var vi runt på hotell, äldreboenden och i city och lussade. Vi presentades med en halskedja med ett ljus. Vi fick vita snowjoggers, vit täck-kappa och lucialinne. Väldigt snygga var vi helt enkelt!

 

Kul att ha varit med om, men starkast är nog ändå den tacksamthet och glädje som vi möttes av på de äldreboenden vi lussade. Där satt de gamla nedsjukna i sina rullstolar i ett rum som doftade av kaffe, glögg och pepparkakor. Leenden av igenkännande och glädje spred sig över deras ansikten då vi sjöng om Staffan Stalledräng och Stilla Natt. Sakta nynnade de med i de välkända melodierna.

 

Tänk att en sång och levande ljus kan spela så stor roll för en annan människa. Och att denna sak egentligen inte kostar något att ge. Men också att denna korta stund jag gav för så många år sedan fortfarande spelar roll för mig.

 

/M